Föräldrautbilningar
Nej jag kan inte låta bli...
Jag bara måste blogga om den oro jag känner för de föräldrautbildningar som just nu får mycket media och som det satsas mycket pengar på i exempelvis Stockholms Stad.
Det som oroar mig är inte att det skapas och genomförs föräldrautbildningar, det är jättebra och egentligen borde det väl införas som kurser på gymnasinivå - innan folk skaffar barn.
Det som oroar mig är att de allra flesta programmen bygger på metoder som är framtagna för barn med ADHD, DAMP och liknande diagnoser. Och det är också bra att det tas fram lösningar och stöd för de familjer och barn som är drabbade av det.
Det som inte är bra är att använda dessa program, även om de är anpassade, för helt vanliga barn som alla då och då, ibland ofta och några mer än andra, agerar utåtriktat och aggresivt, är trotsiga, har svårt med koncentration, inte kan sitta still etc. ni kan se "symptomen" som beskrivs i informationen om de flesta program.
De allra flesta barn agerar på det sättet, för de allra flesta barn är det en bra och sund utveckling att visa och leva ut sina känslor, både positiva och negativa med vuxna som kan hjälpa barnet hantera sina känslor.
De allra flesta föräldrar kan det på ett alldeles utmärkt sätt utan att gå kurser som gör dem till, ni får ursäkta, hunddressörer.
Gå gärna på föräldrautbildningar, men kolla vad de bygger på, om de inriktar sig på att det är något fel på ditt barn välj en annan utbildning.
Passa er för PMT, bestraffningar, skamvår, belöninssystem etc.
De skapar kontroll men inte kommunikation. De flesta av oss har den kontroll vi behöver men kommunikationen i en familj kan alltid förbättras.
Leta efter samspel, samverkan, närhet etc. i programmen.
Kanske kan man säga att vissa utbildningar är hårda, andra mjuka.
En vanlig familj bör välja en mjuk.
Gå en "hård" utbildning endast om ditt barn har en riktig och väl underbygd diagnos gjord av:
Läkare OCH psykolog OCH specialpedagog OCH sjukgymnast OCH arbetsterapeut OCH logoped.
Alla dessa ska vara inkopplade för att ställa diagnos om ADHD eller DAMP.
En skolsköterska kan inte göra det och knappast du som förälder eller någon av kursledarna på föräldrautbildningarna.
Se till att informera dig och gå utbildningar som passar dig och ditt barn.
Har tidigare nämt boken "Barnen lär oss" av Piero Ferrucci, läs den och kanske också "Utvecklingspsykologi för förskolan" av Monica Fahrman och du kommer långt i din föräldrautbildning.
Och till sist. Detta är mina tankar just nu, debatt vill jag undvika i detta dialogrum, du har rätt att ha dina tankar och känslor och de är lika bra som mina.
Och jag vill gärna veta vad du tänker/känner....
Hörs!
Moderna barnvagnar - bra eller?
När jag gör det utgår jag från ett utvecklingspsykologiskt perspektiv där tesen är att föräldrar och barn har ungefär två år på sig att lägga grunden till sin relation. En viktig sådan som förhoppningsvis ska vara livet ut. Jag undrar vad som händer med den relationen om all tid vi spenderar utomhus med våra barn sker i ett för barnet frånvänt (från föräldern) läge. Jag undrar också vad som händer med relationen om vi lär barnen att vända sig från oss? Vart kommer barnet vända sig när det blir tre, tretton eller tjugotre?
Självfallet kommer en tid när barnet av naturliga skäl vill vända sig framåt - men som jag upplever det är det knappast när barnet är tre månader - snarare minst ett par år.
Att bygga en relation ställer dock en del krav på föräldern och det kan innebära att mobilen, MP-3spelaren eller den egna joggingturen får stå tillbaka. Men tro mig - det kan det vara värt i långa loppet.
Till ämnet hör kanske också den forskning om hur stress påverkar vår hjärna.
Därför kommer här nedan lite info jag hittade på nätet som jag tycker är intressant.
Jag utgår från tanken att ett litet spädbarn troligen känner mer lust av att se sin leende mor eller far som engagerar sig i att bygga en relation med det än att se en massa stressade människor, bilar, bussar, cyklar etc som ofta finns kring barn idag. Bara ljuden av dessa borde vara nog för att söndra den mest tålige. Vad tycker du?
Lusten får hjärnan att må bra | –Ge hjärnan time out då och då, råder Rolf Ekman, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet. Foto: Leva |
– Det spelar ingen roll vad du blir bara du har trevligt sa min pappa. Det tror jag har gett mig mycket bra synapser, säger Rolf Ekman, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet.
Ser vi till att lusten styr våra liv får vi spänstiga och alerta synapser.
För det är främst synapserna det handlar om. De är hjärnans kommunikationsstrateger. Mår de bra tänker vi snabbare och bättre. Synapserna fungerar som kontaktytor mellan de över hundra miljarder nervceller som hjärnan består av. Kanske är det till och med så att våra tankar föds i synapserna.
– De kan vara tankarnas livmoder, vårt medvetandes vagga. Man kan tänka sig att synapsen är avsparken för tanken, där föds den och utvecklas sedan och blir fler, säger Rolf Ekman.
Engagemang och kreativitet
Det man också vet är att hjärnan påverkas av vår livsstil. Rolf Ekman pratar om fyra principer; vila, motion, näring och lust.– Lusten är lika viktig som alla de andra tre tillsammans.
Han hänvisar till en studie på människor över 80 år som nyligen gjorts vid Lunds universitet. Den visar att lusten, eller hur vi förhåller oss till livets alla situationer betyder mest för det mentala välbefinnandet.
– De som har en positiv livssyn klarar livet betydligt bättre, oavsett om de har haft många fysiska besvär och sjukdomar, säger Rolf Ekman.
Engagemang och kreativitet är viktigt. Vilken aktivitet du väljer spelar ingen roll. Det viktiga är att du är nyfiken. Då blir du kreativ.
– Vi tänker lätt att det bara är några få utvalda som kan vara kreativa, men alla människor kan vara stora kreatörer. Det gäller bara att hitta det man själv blir nyfiken på.
Hoppa fallskärm
För synapserna är färskvara. Får det inte stimulans skrumpnar de ihop och försvinner.– De är som ett timglas där sanden är på väg att rinna ut. Du behöver aktivt vända på timglaset för att sanden ska fortsätta flöda, säger Rolf Ekman.
Hjärnan tycker om att bli överraskad. Gör vi nytt, det kan vara allt från att hoppa fallskärm till att städa hemma på ett nytt sätt, blir hjärnan stimulerad. Precis som när vi lyckats lösa en svår uppgift.
Humor är ett lysande sätt att gnugga igång de grå eftersom det bygger på att våra förväntningar bryts och vi överraskas.
– Överraskningsmomentet gör förmodligen att vi får fler synapser. Att skratta och känna glädje är bästa medlet för hjärnan. Nivåerna på signalsubstanser som dopamin och endorfin höjs och vi orkar mer.
Dessutom är det viktigt med uppmuntran. Människor, liksom deras synapser, växer och stimuleras av bekräftelse. Ett bra socialt umgänge är som medicin för en rosslig hjärna. Ett umgänge där du känner dig trygg nog att pröva nya tankar.
– Jag kan absolut tänka mig att bekräftelse och tillit är otroligt synapsstärkande.
Hjärnan klarar sig inte utan syre, kolhydrater, fett och proteiner. Motion sätter fart på syresättningen, välbalanserad kost ökar prestandan. Omega-3 fettet är viktigt. Synapserna flyter i ett cellmembran som kräver nytt flöde av fleromättade fetter.
– Antioxidanter stärker och servar cellerna, tar så att säga bort dammet, säger Rolf Ekman.
Motion handlar också om koordination, rytm, kanske socialt samspel, och återigen om att ha kul.
– Dans är jättebra. Beröringen får igång oxytocinet och kroppen varvar ner. Du spelar på hjärnans hela klaviatur, alla sinnena är påkopplade.
Men ingen träning utan vila. Precis som våra muskler behöver vila för att tillgodogöra sig träning behöver hjärnan pausa. Hjärnan tar stryk om den bli utsatt för för mycket stimuli, eller långvarig stress. Rent fysiskt byggs den om och förändras.
Ge hjärnan time out
– Vi har en viss volym i hjärnan och den volymen kan minska och cellerna dör. På soldaterna i Vietnamn, som varit utsatt för långvarig, stress såg man att de hade fått tunnare nervtrådar och färre synapser, säger Rolf Ekman.
Själv är han oroad över utvecklingen som it-samhället står för och önskar mer forskning på negativa och positiva effekter av det ständiga informationsflödet. Risken finns att vi förlorar förmågan till eftertanke och inte kan ifrågasätta informationen.
– I USA pratar man om Now-generationen. Barn och ungdomar har inte ro att vänta, de vill ha allt nu. Risken är att deras frontallober försvagas, att de förlorar förmågan att tänka.
Så ge hjärnan time out då och då. Sömn är ett sätt. Hjärnan laddas och hormonet melantonin går in och stärker upp kroppen. Men sover du oroligt och vaknar flera gånger kommer du kanske inte in i den viktiga REM-sömnen, drömsömnen, som har en suddande effekt på hjärnans hårddisk.
Hjärnan kan också vila i vaket tillstånd. Meditation påverkar synapserna, när du fokuserar mentalt blir de livligare och fler. Långa skogspromenader är ett annat sätt. Iaktta årstidernas växlingar, eller vistas i trädgården, se träden, blommorna. Titta på himlen och molnen som rör sig. Ge dig tid för eftertanke. Sjunk ner i dina tankar eller låt dem flyga fritt.
– Det kan räcka att se en blomma och förundras över det liv som finns. Att vi lever här och nu..
Bra för hjärnan
| Inte bra för hjärnan
|